Hejdan mig, Skogshedjan

Förra måndagen var det äntligen vinterpremiär. Ledig dag och snön låg kvar. Ypperligt tillfälle för att bege sig ut i naturen. Något tvehågsen över vart jag skulle åka måste jag tillstå. Längst kusten var det för lite snö – mest vind.

Inåt landet kändes som det rätta. Jag åkte upp mot Svartskylle hållet och landade så småning om i Skogshejdans naturreservat. På vägen dit hade jag sett några fina glador som satt i träden och spanade. Frånvaron av löv avslöjar närvaron av fåglar. Tyvärr fick jag dem inte på bild.

Skogshejdan var snöfyllt och vitt. Precis vad jag önskat. Viltspåren fanns precis överallt och sjön låg vacker frusen och snötäckt. Eftersom det var på eftermiddagen sträckte skuggorna ut sig.